Historik
Borås har en tradition som ryttarstad sedan 1800-talet. Vid nuvarande "Teknis" byggdes stadens första ridhus, som togs i bruk 1881. Ridinstruktör vid denna tid var Hugo Leander, som på ett myndigt sätt försökte skapa ryttare av de ansedda medborgarna i Borås stad. Mest intresserade i ridandets ädla konst var vid denna tid bankdirektör Adolf Zweibergk, godsägare Claes Carling på Osdal och borgmästare Alfred Wendt.
Att se dåtidens damer till häst bör för våra moderna ögon ha varit en tilltalande syn. En beskrivning från dåtida skribent lyder enligt följande:
"Damernas riddräkter voro långsläpiga och naturligtvis fanns ännu ingen, som ej satt till häst i" snedsadel" (damsadel). På hufvudet buros jockeymössor, senare blanka cylinderhattar. På händerna mycket långa och dito dyra musketörhandskar, som måste fästas med säkerhetsnålar för att kvarhållas i läge. Under nittiotalet slapp damerna några av dessa klädesplagg, sålunda kan man utläsa att kjolarnas längd kortades av, släpen togs bort och man slapp också snörlivsplanschetten som ibland bröts, riskabelt till sägandes. Det är nu en charm att se damerna till häst, dock har man svårt att begripa hur benen räcker till över en bred hästrygg, men benen verkar ha ökats i längd".
Det första ridhuset var ingen lyxskapelse men fyllde ändå sitt ändamål. Det var rymligt och om dagen tämligen ljust, om kvällarna var som ett egyptiskt mörker i hörnen och på de båda läktarna.
Galafest med långkjolar
År 1886 överlät Hugo Leander ridlärarsysslan till löjtnant Sven Ribbing. Under åttiotalet gjorde man uteritter till bland annat till Ulricehamn, och man anordnade minst en gång varje vecka "klubbridning" till musik. Vid dessa tillfällen kunde man se stadens honoratiores uppträda i manegen. Det var ett stort nöje att från ridhusläktaren åskåda elegant utförda kadriljer med såväl trav som galopp, samt många andra krävande rörelser, När det var galafest var damerna skrudade i svarta långkjolar, röda åtsittande jackor med skört samt svarta cylinderhattar och sina långa musketörhandskar. I början av 1890-talet togs verksamheten över av husarlöjtnant Nils Stockenfeld samt löjtnant Erik Ribbing. Baron Anton Fägerskjöld tog vid i slutet av samma årtionde. Ridintresset var fortfarande stort när i början av 1900-talet överste Alarik Stenberg i kompanjonskap med bryggerifabrikör Ödegaard stod för rusthållet. Sedan Stenberg lämnat ledningen övertogs denna år 1905 av löjtnant Hakon Rodhe, en sportsman som visste att sätta fart på sina adepter och domderade värre vid sina ridlektioner.
Ridhuset drevs under denna tid av Borås Ridhusbolag, men då ridintresset avtog omkring år 1910 såg sig bolaget nödsakat att sälja ridhuset till Borås stad för 10 000 kr. Ridhuset degraderades då till virkesförråd m.m. Ridsporten gick nu på sparlåga fram till 1930 då kapten Ragnar Stenborg förhyrde ridhuset och blåste nytt liv i ridningen.
Ridintressenterna tog över
Torsdagen 2 januari 1933 bildades så föreningen Ryttarkamraterna. Senare uppgifter säger att denna förening bildades av folk som tröttnat på den militära dominansen och disciplinen. Som instruktör vidtog 1934 kapten Thure Olsson. 7 februari 1938 bildades Borås Ridintressenter u.p.a. Ridintressenterna anställde kapten Oscar Ohlsson-Tillmark och ryttmästare Rolf Backman som instruktörer. I augusti 1939 uthyrde Borås Ridintressenter ridhusrörelsen åt direktör Curt Rosén.
Vid mobiliseringen år 1940 tvingades man sälja hästar till krigsmakten, varav många hästvänner fick ett dystert minne. Deras kära hästar ingick sedan i den förhöjda beredskapen som rådde i landet.
Katastrof…
7 juli 1949 är ett sorgens datum inom ridsporten i Borås. En eldsvåda i ridhusanläggningen kostade tio hästar livet. Endast en häst kunde räddas. Orsaken fastställdes till att vara ett överslag i de elektriska ledningar som fanns i byggnaden.
Ridintressenterna uttalade efter branden en förhoppning om att ett nytt ridhus snarast möjligt skulle byggas. Stora möjligheter fanns att man skulle kunna bygga ett nytt vid Gässlösa i närheten av Blå Stjärnans tilltänkta djursjukhus. Kyrkorådet protesterade mot ridhusets byggande, på grund av det nära läget till kyrkogården, men ridsporten stod inte att hejda, gångarten var redan galopp!
…och glädje
Glädjen stod högt i tak när alla ridfantaster i Borås 6 februari 1954 invigde det nya ridhuset vid Gässlösa. Karl-Åke Hultberg var den förste arrendatorn på nya Borås Ridhus. Hultberg hade deltagit i Olympiaden 1948 och var väl förberedd inför sin nya uppgift. I stallet fanns 22 hästar, som huvudsakligen inhyrdes från Kronan s.k. ackordshästar.
Inför Olympiaden 1956 låg hela svenska olympialaget i hoppning i Borås och tränade under Hultbergs ledning. Så man kan säga att cirkeln är sluten då många landslagsträningar i hoppning i dag sker i Borås Ridhus.
Hösten 1955 efterträdde Karl-Erik Nilsson Hultberg som chef för ridskoleverksamheten, och under 15 år utvecklade Karl-Erik ridningen i Borås till en ledande position. Men det var inte bara tävlingsridningen som omhuldades utan även jakt och sällskapsridning. 
Under slutet av 50-talet och 60-talet kunde BFK stoltsera med ett antal vinnare av Junior- och Senior-SM. Några som kan nämnas i sammanhanget är Björn och Christer Roswall, Leif Holgersson , Christer Nilsson, Ulla Enbom och Ann-Christine Skoglund. Åke Hultberg, yngste son till Karl-Åke Hultberg, blev dubbel JSM-mästare i både hoppning och dressyr år 1967, en stark bedrift som sedermera gav honom plats i landslaget under flera år.
Då klubben mer och mer åtog sig större tävlingsengagemang behövdes en utomhusbana. Denna var färdig sommaren 1960, då BFK arrangerade det första utomhus-SM:et i klubbens historia.
Ponny på frammarsch. I början av 70-talet organiserade Thore Carlerbäck de första riktiga hopp- och dressyr-tävlingar för ponny i Borås. Framför allt var det unikt med dressyrtävlingar för ponny.
Ponnyhopptävlingarna har i Borås blivit större och större med åren. Nu för tiden arrangerar BFK varje år vid allhelgonahelgen ett av Nordens största hopptävlingar, Änglahoppet, som har Göran Andersson som sin grundare. Familjen Carlerbäck lade ändå grunden till vad BFK i dag har att erbjuda ponnyryttarna.
På 50-och 60-talet var ungdomsklubben Halali mycket aktiv. Det anordnades luciauppvisning och en föreställning som hette Krumbukt. 
På årsmötet 1966 utsåg BFK:s styrelse Sven-Erik Samuelsson och Bror Ohlsson som hedersmedlemmar i Borås Fältrittklubb. Dessa två herrar hade lagt ner mycket arbete i både BFK och Borås Ridintressenter under många år, och detta var klubbens tack. Sedermera blev Nils-Arne Gardelius hedersmedlem, medan Åke Björsell och Olle Blomqvist fick hedersmedlemskapet klubben 1998.
1 mars 1970 började Per Hjertén och Caisa Silfverswärd basa över ridskolan. Caisa hade varit ridlärare på Uddeholms ridskola och Per kom från Tranås.
Ny manege och många idéer
Härefter vidtog en femårsperiod under Ted och Pia Nätterqvists chefskap, en tid som innebar många nya idéer och utveckling för klubben. Både Ted och Pia hade inriktning på banhoppning, men drillade eleverna rejält i markarbete. Under denna femårsperiod tillkom ytterligare en manege. Visserligen inte lika stor som den ursprungliga men det innebar att klubben kunde arrangera bättre inomhustävlingar, då framridning kunde ske inomhus på vintern.
Karl-Erik Nilsson återkom 1981 som chef, denna gång tillsammans med äldste sonen Christer och hans fru Kicki. Under Karl-Eriks första period kom även Nils-Arne Gardelius, alias "Gadden," till ridhuset. Få kan nog tänka sig Borås Ridhus utan Gadden. Från att ha börjat som stallskötare och kombinerad ridlärare har han stigit i graderna och kan titulera sig föreningskonsulent. Som banbyggare är numera Gadden rikskänd, och många är de helger som han får bygga banor på stora elit- och nationella tävlingsplatser.
Kommunen byggde nytt ridhus
År 1990 var det åter dags att söka en ny arrendator. Valet föll på Björn Häggström, tävlingsryttare och tidigare ridhuschef i Umeå. Valet av arrendator visade sig vara mycket bra, då han drivit ridskola i Umeå och hade många idéer om hur Sveriges modernaste ridskoleanläggning skulle drivas.
Nu hade nämligen planerna på en helt ny ridhusanläggning börjat ta fart. Samtidigt var klubbens medlemsantal uppe i över 1 200 medlemmar och detta ställde höga krav på anläggningen, som började bli något sliten. I september 1990 sattes spaden i jorden vid Osdals lada och augusti 1991 flyttas hela ridskoleverksamheten in i nya lokaler.
Borås Ridintressenter hade t o m denna tidpunkt ägt hela den gamla ridhusanläggningen och framlade förslag att kommunen skulle köpa den gamla anläggning mot en symbolisk summa, och till detta var kommunen mycket vänligt inställd till. Kommunen byggde därefter den nya anläggningen på gamla Osdals herrgårds mark.
Ridintressenterna kände nu att de hade fullgjort sina åtaganden att "befrämja ridandet i Borås." Därmed upplöstes det anrika Borås Ridintressenter, och i stället bildades sponsorklubben Guldklubben. Denna har till syfte att fortsätta "befrämja ridandet i Borås", och se till att det finns medel till utbildning för Borås Fältrittklubbs lovande ryttare, samt bedriva sponsorverksamhet i samarbete med Borås Fältrittklubb. 
Första Inne-SM:et
Björn Häggström var en mycket handlingskraftig arrendator. Han satt med i förbunds-styrelsen och kunde därigenom påverka att Borås Fältrittklubb fick sitt första inomhus-SM 1993. Björn var också mycket duktig tävlingsryttare och var ankare i BFK:s hopplag som 1991 tog sig från division I till elitserien i Ridsportallsvenskan. De övriga ryttarna i laget var Monica Lorenzson, Louise Johansson, Patrik Landén, Peter Ohlsson och Håkan Engqvist.
Under åren 1992 till 1996 anställde klubben Liz Parmler som ridhuschef och under dessa år placerades Borås Fältrittklubb och Borås Ridhus på Sveriges ridsportskarta. Liz var medansvarig till arrangerandet av inomhus-SM, som uppskattades av alla deltagande ryttare. Detta har medfört att vi i dag arrangerar Grand Prix-hoppning på elitnivå.
Liz valde att sluta sin anställning 1996 och sommaren 1997 anställdes åter en man från Umeå, nämligen Robert Solin. Han har mycket stor erfarenhet från tävlingsarrangörssidan vilket innebar att klubben bl a stod som värd för Min Häst Ponny-SM i både hoppning, dressyr och fälttävlan i augusti 1998.
Ny mark och internationella tävlingar
1997 beslutade försvarsmakten att I 15 skulle läggas ner och klubben fick ett historiskt tillfälle att överta norra delarna av regementets gamla skjutfält för mer verksamhet. Förhandlingarna avslutades i december 1998, och därefter arrenderar klubben det gamla skjutfältet. 
Här byggdes redan 1998 fälttävlansbanan, som utökades till internationell nivå 1999. Övriga byggnader och anläggningar rustades. I september 1999 arrangerades den första internationella idrottsevenemanget i Borås historia, en så kallad tvåstjärnig tredagars fälttävlan, Blåkläder Event Borås.
Därmed kan BFK lägga även fälttävlan till sitt program och åter göra rätt för namnet Borås Fältrittklubb. Hundraåringen BFK är piggare än någonsin!
den 5 april 2010, Helen Hedin